Franciskusbasilikan i Assisi
Brandt, Olle



Natten till den 26 september skakades den helige Franciskus stad Assisi liksom resten av Mellanitalien av en kraftig jordbävning. Vid en första kontroll tycktes jordbävningen inte ha skadat 1200-talsbasilikan byggd på helgonets grav och känd inte minst för sina fresker bland annat av Giotto och Cimabue. På förmiddagen samma dag gick en grupp franciskanbröder och statliga experter in i den övre Franciskusbasilikan, vars långsidor pryds av Giottos välkända fresker med motiv ur Franciskus liv, för att kontrollera om det uppstått sprickor eller andra skador. Just då, klockan 11.42, drabbades Assisi av en ny, lika kraftig jordbävning. En del av takvalvet i den övre Franciskusbasilikan rasade in och fyra personer dödades: två franciskanbröder och två statliga funktionärer.

Detta var en av många mänskliga tragedier under denna dramatiska mellanitalienska höst, präglad av återkommande kraftiga jordbävningar, som lett till flera dödsfall och tvingat tusentals personer att bo månadsvis i tält, husvagnar och provisoriska bostäder. Den humanitära katastrofen var ett faktum. Hur är då basilikans tillstånd idag?

Basilikan påbörjades 1228 och avslutades 1230, då Franciskus kvarlevor fördes dit. Byggnaden består av en nedre basilika, varifrån man går ned till kryptan vid helgonets grav, och en övre basilika med de kända freskerna av Giotto, påbörjade omkring 1282.

Fragmenterade fresker

De mest iögonenfallande skadorna är att på två ställen har en fjärdedel av takets gotiska kryssvalv i den övre basilikan rasat in. Den ena satt innanför ingången och bar en fresk av den unge Giotto som föreställde Hieronymus som kyrkolärare. Dessa fragment har tagits tillvara eftersom de fyra förolyckade personerna begravdes under dessa rasmassor, som därför måste avlägsnas. Av dessa fragment tycks bara 10–15 % kunna räddas. Ett fragment som föreställer den helige Rufinus har redan satts på plats. Det andra rasade stycket satt ovanför huvudaltaret och bar en fresk av Cimabue som föreställde Matteus som evangeliserar Judéen. Dessa fragment ligger ännu där de fallit. Det kan finnas större chanser att rekonstruera denna fresk.

De flesta experter menar att de bevarade fragmenten är för få för att man skall kunna rekonstruera freskerna. Det pågår därför en debatt om vad man skall göra med de nya valvytorna – lämna dem tomma eller skapa något som på håll påminner om de ursprungliga freskerna? Italienska regeringens delegat för restaureringsarbetet på Franciskusbasilikan Antonio Paolucci föreslog den senare lösningen och att fragmenten ställs ut separat. Andra förslag går ut på att återskapa huvuddragen av freskerna och sätta fragmenten på sina platser. Ingen tycks vilja lämna valven tomma. Gianluigi Colalucci, ansvarig för renoveringen av Sixtinska kapellet, kommenterar ”I motsats till 1800-talet har vi idag visserligen en filologisk syn på restaureringen, men i vissa fall tror jag det är riktigt att gå utöver ett sådant synsätt. Ytterst litet kan räddas av de skadade freskerna i Assisi. Sätter man tillbaka de få fragmenten på den höjden blir det meningslösa. Man måste tänka på helhetsintrycket. Också i viktiga restaureringsarbeten kan man göra om delar som förstörts om det underlättar förståelsen av verket, som annars skulle bli fragmentariskt” (ANSA 18 november).

Under restaureringsarbetet kommer besökarna att kunna få en uppfattning av konstskatterna i basilikan med hjälp av en CD-ROM som skall produceras av italienska elverket ENEL, som förfogar över ett unikt bildmaterial som skapades i samband med den nya belysning av basilikan de gjorde för några år sedan. 10 november började man bygga byggnadsställningar i kyrkan för att stötta valven och möjliggöra deras renovering.

22 november spelade italiensk TV in den traditionella julkonserten, som sedan sänds på julafton, med RAI:s orkester under Roberto Abbado. Tidigare år har konserten spelats in i den övre basilikan. I år förlades den till ”broder Elias sal” i klostret Sacro Convento nära kryptan med helgonets grav.

Rekonstruktionsarbete pågår

Ännu är det inte helt klart varför delar av takvalvet rasade överhuvud taget. Franciskusbasilikan har överlevt många jordbävningar under de över sjuhundra år som gått sedan den invigdes. Det återstår att avgöra om en modern ombyggnad i armerad betong av taket ovanför de freskprydda valven i själva verket kan ha gjort strukturen mer sårbar.

Förutom det rasade takvalvet har basilikan naturligtvis drabbats också av diverse mindre stabilitetsproblem, såsom tvärskeppets vänstra gavelfält, som hotade att rasa och därför fick stöttas med en yttre byggnadsställning, satt på plats av en lyftkran som i sin tur lyfts in till klostergården under spektakulära former av en annan, gigantisk kran.

30 november, första söndagen i advent, öppnades den nedre basilikan för allmänheten med en enkel adventsmässa som präglades av förbön för de fyra dödsoffren. Öppnandet hade skjutits på framtiden flera gånger på grund av nya jordbävningar, som varje gång gör det nödvändigt att genomföra nya kontroller.

Nu pågår rekonstruktionsarbetet i den övre basilikan. Byggnadsställningar skyddar takvalvet och halva fasaden, framför vilken står en rad vita tält. Arbetet beräknas kosta omkring 200 miljoner kronor. Franciskanbröderna hoppas kunna återinviga den övre basilikan på Franciskusdagen 4 oktober 1999, lagom till jubelåret, då Franciskusbasilikan i Assisi blir ett av de viktigaste målen för pilgrimer och turister.


Publicerad 1997 i nummer 9