|
| Signum, Slottsgränd 6, 753 09 Uppsala, Tel: 018-580 07 10, Fax: 018-580 07 20, E-post: adm@signum.se |
Ansvarig utgivare Frans-J. Holin |
||||||||
|
|
De mänskliga rättigheternas filosofiska grund Per Bauhn: Mänskliga rättigheter och filosofi. Liber 2006. Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Högskolan i Kalmar och känd samhällsdebattör i moralfilosofiska frågor, behandlar i boken Mänskliga rättigheter och filosofi olika normativa moralfilosofiska teorier om de mänskliga rättigheterna och analyserar hur man bör prioritera vid konflikter mellan olika rättigheter. Till skillnad från en teori som beskriver rättigheterna, en deskriptiv teori, går en normativ teori bortom konventionernas innehåll och ställer frågor som ’bör vi anta att det finns mänskliga rättigheter?’ och ’varför?’. Rättighetsgrunden, det vill säga det som rättfärdigar eller utgör grund för en rättighet, är det centrala objektet för moralfilosofin. Författaren utforskar i denna bok om det finns en hållbar filosofisk grund för de mänskliga rättigheterna varifrån man kan utvinna kriterier för att skilja mellan rättigheter av olika vikt och hantera konflikter dem emellan. Detta är frågor som de juridiska konventionerna inte ger svar på, enligt Bauhn. Boken består av fem kapitel samt ett slutord, totalt 123 sidor. Inledningskapitlet tar upp en rad disparata frågor såsom skillnaden mellan deskriptiv och normativ analys, skillnaden mellan termer och begrepp, mänskliga rättigheters universalitet, rättighetsutsagors struktur. De följande tre kapitlen behandlar tre olika moderna rättighetsteoretiker valda utifrån tre olika perspektiv på rättigheter och rättigheternas filosofiska grund: John Rawls – kontraktsgrundande rättigheter; Robert Nozick – naturliga rättigheter; Alan Gewirth – rättigheter som en logisk nödvändighet. I vart och ett av dessa tre kapitel ges inledningsvis en historisk bakgrund till de olika rättighetsperspektiven. Bauhn presenterar sedan närmare de tre filosofernas egna teorier och redovisar också befintlig kritik mot respektive teoretiker. Här flätar stundom författaren in sina egna analyser, även om de är sparsmakade och ganska försiktiga. Varje kapitel avslutas med en kort information om aktuella och relevanta litteraturreferenser för vidare studium. I det femte kapitlet har Bauhn samlat en rad kritiska perspektiv på de mänskliga rättigheterna. Dessa kritiska röster utgår från utilitarismen, marxismen, multikulturalismen och feminismen. Det sista avsnittet om feminismen delas dock upp i två varianter. En av dessa ifrågasätter inte de mänskliga rättigheternas existens som sådan utan endast deras innehåll och ställer samtidigt krav på utvidgningar och omformuleringar som också tar hänsyn till kvinnors behov och intressen av rättigheter, skydd och respekt. Bauhns kritik eller analys av de kritiska perspektiven tar desto mer ut svängarna och här uttrycker författaren tydligare sina egna preferenser. Dessa kan man som läsare ibland ha svårare att känna sig övertygad av. Boken avrundas med ett kort slutord. Detta innehåller dock inte en slutsats om de mänskliga rättigheternas normativa moralfilosofiska grund. När det gäller hur man bör prioritera vid konflikter mellan olika rättigheter så ger de olika teorierna olika svar och Bauhn väljer att inte uttryckligen peka ut vilken han föredrar, men det framgår ändå åt vilket håll hans argumentation och analys lutar. De mänskliga rättigheternas grund kan finnas i att de är logiskt nödvändiga – Alan Gewirth. Rawls rättighetsteori Rawls rättighetsteori bygger på en idé om ’okunnighetens slöja’ i en ’ursprungsposition’ där människorna inte har kännedom om vilken position de har i samhället. Utifrån detta läge skall teorin definiera de mänskliga rättigheterna i ett samhällskontrakt. Detta leder enligt Rawls fram till två kontraktsgrundade rättighetsprinciper: frihetsprincipen, som säger att varje person skall ha lika rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att alla har tillgång till samma system av friheter, och differensprincipen som säger att social och ekonomisk ojämlikhet skall vara beskaffad så, att den är både till de minst gynnades förmån och knuten till positioner som är öppna för alla. Den första principen är överordnad den andra principen, vilket innebär att parterna i Rawls ursprungsposition antas föredra medborgerlig jämlikhet framför ekonomisk jämlikhet. En kritik mot denna teori är att vi i verkligheten inte saknar kunskap om oss själva och vår position i samhället, varför det inte finns något oberoende stöd för Rawls två rättighetsprinciper. Bauhn förklarar hur Rawls teori bygger på ett cirkelresonemang. Trots det förefaller den liberala västvärlden att i stor utsträckning ha anammat grundidén i denna modell och ha den som utgångspunkt för synen på de mänskliga rättigheterna och konflikten dem emellan. Väst har under de första årtiondena efter FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna prioriterat de medborgerliga och politiska rättigheterna framför de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Denna tendens finns fortfarande kvar även efter det att alla stater under FN:s andra MR konferens i Wien 1993 fastslog att samtliga mänskliga rättigheter är odelbara, likvärdiga och inbördes beroende av varandra. Robert Nozick I kapitlet om naturliga rättigheter presenteras Robert Nozick, en nyliberal teoretiker som baserar sin rättighetsteori på skyddet av rätten till egendom som den viktigaste medfödda och naturliga mänskliga rättigheten. Nozick förespråkar en ganska extrem individualism, en minimal stat som så lite som möjligt blandar sig i människors liv och som förnekar betydelsen av kollektiv. Skatt utgör en kränkning av individens rätt att förfoga över sin egendom. Välfärdsstaten anses inte vara moraliskt berättigad och frivillig välgörenhet är den enda moraliskt acceptabla formen av socialhjälp. Bauhn förklarar hur Nozick själv i ett senare skede av sitt liv har kritiserat sin egen snävhet i denna teori. Eftersom Nozick själv kommit till djupare insikter behöver man knappast kritisera teorins förenklade syn på samhället och dess blindhet för sociala maktstrukturer och strukturellt våld. I kapitlet om rättigheter som en ’logisk nödvändighet’ framställs Alan Gewirths teori som ”det mest sofistikerade samtida argumentet för de mänskliga rättigheterna”. Teorin förklarar att det är logiskt nödvändigt att acceptera existensen av sådana rättigheter och den har sin bas i vad som kallas ett ’agentperspektiv’. Med detta menas ’individuellt handlande personer som sätter värde på de generellt nödvändiga villkoren för framgångsrikt handlande’. Utan att gå för djupt in i teorin kan kort förklaras att de nödvändiga villkoren enligt Gewirth identifieras som ’frihet’ och ’välbefinnande’, rättigheter som alla bör respektera. Som läsare frågar jag mig dock om detta antagande om vad agenterna, det vill säga individerna, sätter värde på i sig är ’logiskt nödvändigt’ eller ett rimligt antagande. Teorin har också kritiserats för detta och även för andra konsekvenser som följer av agentperspektivet, nämligen att endast människor och inte till exempel djur kan utgöra agenter och därmed vara bärare av rättigheter. Bauhn tar upp frågan om hur Gewirths teori underkänner djurs rättigheter på grundval av att de är artbestämda snarare än individbestämda och för att de inte genomgått samma evolution som människan de senaste 5 000 åren. Ett liberalistiskt förhållningssätt Det är uppenbart att Bauhn anammat ett liberalistiskt och universalistiskt förhållningssätt till de mänskliga rättigheterna med tydlig preferens för det individualistiska framför det kollektivistiska. Ett exempel är att han visar föga förståelse för identitet grundad på grupptillhörighet såsom etniska eller religiösa grupptillhörigheter och utgår från att identitet helt är kopplad till individen. Detta får konsekvenser för analyserna av grupprättigheter där hans preferenser tydligt märks i valet av prioritering vid konflikter mellan individuella rättigheter och grupprättigheter. Som feminist står jag i och för sig på samma sida, men jag saknar ändå en djupare förståelse hos författaren för de stora problem och de starka sociala bindningar som finns när identiteten är kopplad till starka grupptillhörigheter. Man får känslan av att dessa underskattas när Bauhn hänvisar till individens fria val av kultur och andra mycket teoretiska resonemang som går ut på att rättigheter inte nekas utan faktiskt väljs bort av individen själv genom att han eller hon väljer gruppens normer istället. Det märks också att Gewirths teoribildning ligger författaren närmast om hjärtat bland de teorier som analyseras i boken. Jag blev föga förvånad när jag vid ett senare tillfälle läste att Bauhns doktorsavhandling i praktisk filosofi om det etiska problemet med offrandet av oskyldiga människor i samband med terroristhandlingar baserats på Gewirths moralfilosofiska teorier om moraliska rättigheter knutna till mänskligt aktörskap. Mer lärobok än debattinlägg Bauhn hade kunnat vara tydligare med att informera läsaren om sin egen utgångspunkt och syftet med boken. Varken inledningen eller slutordet ger vägledning och man får som läsare söka sig till ett svar på egen hand. Jag får uppfattningen att boken i första hand är skriven för att användas i undervisning snarare än att utgöra ett bidrag till den vetenskapliga debatten. Det är en helt filosofisk bok som överhuvudtaget inte tar upp de folkrättsliga perspektiven på de mänskliga rättigheterna. Bauhns bok går ”bortom lagtexternas och konventionernas rättigheter” som han formulerar det. Som folkrättsjurist tycker jag dock att han drar en alltför skarp gräns mellan vetenskaperna då han med stor fördel hade kunnat utveckla sin egen analys och argumentation om de mänskliga rättigheternas universalitet genom att använda sig av den folkrättsliga litteraturen och argumentationen på detta område. Påståendet att universaliteten hos deklarationer om mänskliga rättigheter i praktiken inte är mer än retorik hade kunnat bemötas med bättre argument eftersom det ju också finns juridiskt bindande konventioner med i praktiken universell räckvidd. Jag blir inledningsvis förvånad över ett enkelt felslut som Bauhn gör i ett resonemang där han förklarar att en deskriptiv utsaga att ”alla människor har vissa rättigheter” är falsk eftersom det inte är sant att man överallt respekterar människors rättigheter. Här borde Bauhn istället ha skilt mellan å ena sidan att människor faktiskt kan ha rättigheter och å andra sidan respekten eller icke respekten för dessa rättigheter. Tveksamt om individens frihet Jag känner mig inte övertygad om att Bauhn har rätt i alla sina analyser, argument och kommentarer, vilket i och för sig kanske inte är förvånande. Ett exempel är Bauhns hänvisning till Brian Barrys kritik av Iris Youngs multikulturistiska kritik av de mänskliga rättigheterna. Barrys poäng går ut på att man måste göra en åtskillnad mellan fall där människor nekas lika möjligheter (och alltså blir diskriminerade) och fall där människor (av t.ex. religiösa skäl) väljer att inte använda sig av sina lika möjligheter. Här kan man skönja en naivitet i tron på att varje individ i praktiken verkligen har lika möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter och sker inte detta så är det individens eget val. Bauhns uttalande ”om en lag är sakligt motiverad, utifrån de rättigheter och intressen den har att skydda, och om den gäller lika för alla medborgare, så är den rättvis” förstärker denna uppfattning. Även om alla som inte är framgångsrika i konkurrensen om resurser och status inte är offer för förtryck och orättvis diskriminering, innebär det inte att man kan dra den logiska slutsatsen att inga människor är diskriminerade eller förtryckta. Bauhn misslyckas med att övertyga mig om att han har den insikten. Några resonemang känns inte övertygande och lämnar frågor obesvarade. Ett exempel är frågan om likavärdesargumentet, det vill säga människors lika värde som ett absolut fenomen, till skillnad från rättighetsargumentet, där rättigheter ses som villkorliga och avhängiga andras rättigheter. Han förkastar likavärdesargumentet som mindre trovärdig ur moralisk synpunkt och anser att påståendet ”att Moder Teresa och Pol Pot är lika mycket värda förefaller vittna om moralisk likgiltighet snarare än moralisk insikt”. Med ’värde’ åsyftas inte ’moraliskt värde’ enligt Bauhn eftersom det relaterar till främjandet av något gott. Han gör en stark koppling mellan dessa, det vill säga människors värde och deras bidrag till något gott. Trots detta erkänner han att likavärdesprincipens styrka är att den slår fast att vissa faktorer inte påverkar människors moraliska värde, såsom hudfärg, etnicitet, religion, kön osv. Även om Pol Pot inte kan påstås ha bidragit till särskilt mycket gott kan jag inte låta bli att undra om han har något annat ’värde’ än moraliskt värde, och om det går att definiera vad som är ’gott’. Kan människor ha olika moraliska värden om alla människor är lika värda? Om människor har olika moraliska värden innebär det att människor inte är lika värda? Bauhn upplevs också nedlåtande i sina uttalanden om vissa feministiska argument, bland annat argumentet att föräldrars plikt att ta hand om sina barn inte kan grundas på kärlek eftersom det är en känsla. Kärlek kan inte reduceras enbart till en känsla enligt min mening, utan kan till syvende och sist ses som ett beslut att vilja en annan persons bästa. Därmed skulle man kunna hävda att kärlek inte bara utgör en förklaring till varför människor tar hand om varandra utan också en plikt som uppfordrar människan till hur hon bör agera mot andra människor. ’Kärlek som förpliktigar’ kanske kunde utgöra grunden till en ny teori om de mänskliga rättigheternas grund – kärlek till medmänniskan. Enbart sekulära moralfilosofier Boken behandlar enbart sekulära moralfilosofiska teorier. Det är inte ovanligt eller konstigt i och för sig, men jag hade gärna sett en bredare exposé och funnit stort intresse i att få dessa teorier analyserade i relief mot teologiska moralfilosofiska teorier om de mänskliga rättigheterna. Jag är också benägen att hålla med Anders Piltz i ”Är religion bra för moralen?”, Signum 2006 nr 1, där han uttalar att ”vetenskapen kan inte föreskriva någon moral. Vetenskapen förutsätter en moral”. Vidare anför Piltz tvivel på förnuftets tillförlitlighet och ger negativa exempel på produkter som vilar på rationalitet och förnuft, såsom rasbiologin. Piltz lyfter fram behovet av ett samspel mellan förnuft och tro, mellan den sekulära rationaliteten och den kristna traditionen: ”De har mycket att lära av varandra och måste kunna leva tillsammans.” Ett sådant bredare angreppssätt hade onekligen berikat Bauhns moralfilosofiska analys av olika rättighetsperspektiv. En orsak till varför dessa perspektiv lämnas utanför kan mycket väl vara att de motverkar argumenten för de mänskliga rättigheternas universalism. Men som Bauhn själv uttrycker det så bör inte rättigheternas ursprung förhindra att de kan vara tillämpliga på andra platser i andra tider och sammanhang. Lästips för den intresserade i dessa ämnen kan vara Alf Tergels avhandling om de mänskliga rättigheternas koppling till religion, Human rights in cultural and religious traditions, Acta Universitatis Upsaliensis, 1998. Boken försöker inte förmedla någon specifik uppfattning, även om man tydligt ser en struktur och en röd tråd. Att läsa den ger mig snarare känslan av en textbok, särskilt som författaren på ett pedagogiskt, sakligt och tydligt sätt leder oss genom dessa moralfilosofiska inriktningars utveckling, kritik och aktuella läge. Jag uppfattar boken som en pedagogisk exposé över dessa, vilken med fördel kan användas i undervisningssammanhang eller som en relativt lättsmält introduktion för den nyfikne med vissa bakgrundskunskaper i filosofi eller mänskliga rättigheter. Jag vill gärna rekommendera boken och sammanfattningsvis kan sägas att boken är välskriven, pedagogisk, informativ, håller hög kvalitet och är i högsta grad läsvärd. diana amnéus Artikelförfattaren är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet. Publicerad 2006 i nummer 7  |
Senaste nytt Oroligheterna i Nigeria hade inte religiösa orsaker De blodiga oroligheterna i norra Nigeria i januari i år orsakades inte av några religionskonflikter. Denna slutsats dras i en rapport från regeringskommission, som citeras av den påvliga pressbyrån Misna. Enligt rapporten utlöstes våldet av en maktkamp om kontrollen över området. Vid sammanstötningarna mellan muslimer och kristna i staden Jos dog nästan 300 människor. Planer på ett virtuellt bibliotek över alla koncilier Konciliedokumenten från alla kyrkor och århundraden ska sammanställas i ett digitalt bibliotek. I projektet som leds av en italiensk historiker deltar ett nätverk av institutioner från de historiska koncilie- och synodorterna, som Istanbul, Rom, Jerusalem och Moskva, men också Aachen, Konstanz, München, Genève och Wien. Israels president besöker påven Israels president, Shimon Peres, träffar i dag påven Benedictus XVI i Castel Gandolfo. Samtalet kommer med stor sannolikhet att handla om fredsprocessen mellan palestinier och israeler, en process som i dag återupptas i Washington, efter 20 månaders uppehåll. På dagordningen står även samarbetet mellan Vatikanen och Israel. Nytt lutherskt samfund i Nordamerika I fredags, den 27 augusti, grundades ett nytt lutherskt samfund i Nordamerika. Samfundet har fått namnet North American Lutheran Church, NALC. Initiativet till den nya kyrkobildningen har utgått från gruppen Lutheran CORE, som har samlat medlemmar i Evangelical Lutheran Church in America (ELCA) och Evangelical Lutheran Church in Canada (ELCiC). Man kan alltså se det nya samfundet som en utbrytning ur dessa båda samfund. Den utlösande faktorn för skapandet av NALC var beslutet på ELCA:s årsmöte förra året att församlingar kan kalla personer som lever i samkönade relationer till pastorer. Många medlemmar i ELCA, främst representerade av Lutheran CORE, kunde inte acceptera detta, och NALC har skapats som ett svar på ELCA:s beslut.
Präst skjuten på polisstation i Colombia Mer än 3000 personer deltog i söndags, den 22 augusti, i Colombias huvudstad Bogota i begravningen av den katolske prästen Herminio Calero Alumia, som i fredags dödades genom flera pistolskott på en polisstation i huvudstaden. Åklagarmyndigheten ska nu utreda om prästen dödats avsiktligt eller om det rörde sig om oavsiktliga vådaskott. Prästen befann sig på polisstationen för att försöka mäkla fred mellan några taxichaufförer och några poliser som råkat i bråk med varandra.
El Salvadors kyrka förväntar sig en snar saligförklaring av Romero Ärkebiskopen av San Salvador, José Luis Escobar Alas, förväntar sig en snar saligförklaring av den mördade ärkebiskopen Oscar Arnulfo Romero (1917–1980). Det sade Escobar i söndags i San Salvador vid en presskonferens med anledning av att det gått 93 år sedan hans företrädare föddes. Escobar kräver att den döde inte ska instrumentaliseras eller politiseras, så att inte saligförklaringsprocessen hos den ansvariga kongregationen i Rom försvåras. ”Vi kommer att fortsätta att be för att ärkebiskop Romero blir saligförklarad snarast”, sade Escobar enligt internetportalen Terra.
Vatikanens hemsida har tre miljoner besökare varje dag Vatikanens officiella hemsida på internet, www.vatican.va, har dagligen tre miljoner besökare från hela världen. Detta antal anger Vatikanens internetansvarige, Lucio Adrian Ruiz, i en intervju i onsdagens nummer av Vatikantidningen l’Osservatore Romano. Av olika skäl räknar man dock med fler användare. Dessa kommer framför allt från USA, Italien, Spanien, Tyskland och Brasilien, säger Ruiz. Det största intresset väcker internetsidorna om påven Benedictus XVI.
|
|||||||
|
|||||||||
|
|
|||||||||
